samtal

Ibland är det verkligen märkligt hur saker sammanfaller på sätt utom ens egen kontroll.

Igår hjälpte det på mer än ett sätt.

Jag har funderat och funderat men inte kommit längre i vad jag tänker och vad jag behöver.

Så igår ringde en gammal kollega och vän.
så jag pratade med henne.
förklarade hur jag tänker.
och fick hennes syn på saken vilket gjorde det möjligt att sortera lite mer.

och faktiskt se det lite mer rationellt. så hur lite jag än vill vet jag nu vad jag ska be om och förklara hur och varför.

Jag hade kraftig ångest igår, inte ens spellista på 180 bpm hjälpe det minsta och det brukar alltid hjälpa...
det brukar alltid sänka ångesten till en hanterbar nivå...
Men igår var det inte alls möjligt, det som däremot hjälpte var träning.
Så det var inte förgäves att jag lyckades stå ut tillräckligt för att komma till sjukgymnastiken tidigt så att jag kunde cykla en stund.

Tyvärr var det inte över med det utan på vägen hem skulle jag ha handlat men det var helt omöjligt att vara kvar så jag fick med mig bara mjölk...
och var på väg att få ett frispel när kassörskan gav mig bara ett paket cigg trots att jag sa två...

så fort hem efter det...

Det här är inte jag...

Ok
nu har jag pratat med doktorn,
hmmm och vet inte riktigt hur jag känner.
sjukskriven fram till min semester. Nederlag men samtidigt medveten om att det behövs, för mig att hitta marken igen, få fötterna under mig.

hitta mig.
men fan känner mig otroligt värdelös.
och liten...
besegrad...

Så nu måste jag hitta en plan,
ett sätt att attackera det här.
att hitta hur och vad jag ska göra för att vända det nu...

planera försöka genomföra.

fan fan fan
tror inte att jag kan göra som jag alltid gjort som alltid har fungerat...

känns comm att något är värre och annorlunda.