medicinering,

Japp nu har jag varit hos läkaren.
och känner mig helt besegrad.
Medicinering mot depression, har aldrig tidigare behövt det, fick det en gång men det avbröts efter bara några veckor.

japp besegrad, det är inte så att jag inte tycker att medicin är bra eller har sin plats.
men jag har alltid klarat det utan, jag har alltid fixat det själv och kommit ut på andra sidan.

vill inte alls egentligen men känner så starkt att jag inte kan ta rationella beslut för egen del just nu.
fick många frågor som jag inte kunde svara på.

jag sa vad jag verkligen skulle behöva och att det inte finns.
jag berättade hur det är och hur det har varit vad jag tror har lett fram hit.
Hon verkar tycka att det låter logiskt och att det också gör att medicinering är det bästa i kombination med den terapi som jag börjar i augusti.

Så ja. jag vet inte alls. på fredag ska vi prata om ifall jag ska bli sjukskriven längre.
hon frågade och jag förklarade hur jag tänker och att jag på riktigt inte vet, å ena sidan vill jag gå och jobba i morgon, å andra sidan är jag inte alls säker på att det är möjligt.

fan fan jag vet inte.

på riktigt jag vet inte.

har hämtat medicin nu och får bara hoppas att jag svarar bra på den, och att inte ångesten blir för djävla stark.

att jag orkar kliva upp ett steg eller två

vill inte alls vara här...