väntans tider

De senaste veckorna käns lite som att jag bara gått och väntat på att sluta på nuvarande jobb och börja på gamla jobbet.
Komma in i rutiner och få tillbaka lite tid.

Märkligt det där med vad man behöver I olika perioder. Jag är fortfarande medveten om att jag på många sätt fungerar bättre när jag jobbar på schema men inte vilket schema som helst.

Så idag är den dagen kommen, jag går på mitt sista pass idag kl 12 och jobbar till i morgon kl 12.
Känns märkligt eftersom det uppenbarligen inte finns några som helst rutiner för hur människor slutar på det här arbetet. En kollega som också ska sluta han jobbar sitt sista pass söndag till måndag och han har inte berättat för någon än.

Jag har iallfall fått berätta för mina kp ungar och jag fick veta att en kollega har berättat för sina kp ungar. Så en del av dem vet...

Känns så märkligt.

Men för att återgå till väntans tider. Jag har de senaste veckorna varit ständigt trött känns det som, får inget input från jobbet så gott som, någon gång ibland naturligtvis men alldeles för lite.

Så nu känner jag mig motiverad att arbeta med rehabilitering och psykosocialt arbete igen...
jag vill ha möten och utmaningar.

Så ser jag fram emot att kunna träna, orka träna att det inte ska hänga på sömn eller inte sömn...

I morgon kl 12, är jag fri, då ska jag handla matvaror så att jag kan börja äta bra igen... Laga frukost för en dryg vecka och luncher för några dagar... en av luncherna nästa vecka ska bli sushi från arga tanten vilket jag ser så otroligt mycket fram emot...

Min träningsplan är ambitiös: mån morgon styrketräning, tisdag NMT, onsdag morgon styrketräning, torsdag NMT, fredag morgon styrketräning, och lördag eller söndag löpning eller ett parklekspass med L. Så ska mina fyra första veckor se ut... Det kommer att bli en helg då det blir träningsevent och sen frammöver kommer det bli några löptävlingar på helgen.

Ska bli spännande att se resultat.