Fight and Flight modus operandi gone wrong

Igår började jag för första gången berätta för någon som faktiskt kan hjälpa till med det.
och fick förståelse.
jobbade med en del andra saker också.
Som att min kropp mer eller mindre har fastnat i fight and flight, det är ingen nyhet egentligen men det är avsevärt mer allvarligt och djupt den här gången.

En tydlig strategi som ska användas minst en gång om dagen när jag arbetar.

Min kropp gör sitt allra bästa för att slippa vara kvar i det här tillståndet, genom olika fysiska reaktioner.

Min kropp min borg, tänk så bra det vore om jag bara tog hand om den också.
När den gör så mycket för att försöka ta hand om mig.

Den här veckan har varit tuff för mig, på mer än ett sätt.
En av mina kollegor har pekat ut några saker som jag vetat om men inte ändå tagit så allvarligt på.

Som ändå är så tydliga när jag tänker närmare på det. Hon är så djävla klarsynt och duktig på att se och tydliggöra. Få det att gå under skyddet, det lilla jag har nu...

Jag är nästan helt hudlös, nästan helt utan skydd.

Jag vet verkligen inte alls hur jag ska lyckas ta mig upp ur den här vaken och börja ta mig tillbaka in mot stranden.
Den här gången har jag kanske drivit för långt ut...

Jag ska försöka sätta in en till strategi som vi pratade om men inte bestämde.
så att jag har två strategier.