Hemma nöjd glad och stolt.
Jo det var jobbigt och jag trivdes inte hela tiden, Jag har så svårt för att träffa så mycket nya människor.
Det hanger nog ihop med att jag har svårt att komma ihåg bade namn och ansikten. Så även om jag träffat tränat kramat och hälsat på människor kommer jag sällan ihåg vem som är vem eller om det ens är den jag just träffade kramade brottades med...
Men jag valde bra träningsformer: Första var dubbelt så kul med pt fia. utomhus och första övningen var att kramas och försöka ta sig ur det greppet. sen fortsatte det på det spåret altså väldigt likt nmt=hemtamt och tryggt.
Andra passet boxning, och förutom att bli lite starstruck précis i början ( och alla kan ju förstå att det inte tillhör vanligheter, eftersom jag inte mins heller kändisars namn eller utseenden). Men nu blev jag det faktiskt... Åsa Sandell!!! Shit pommesfritt...
Så satte då det boxpasset igång och djävlar!!! Men tack finaste Eva-Karin Systra mi för bra teknikutlärning. Annars hade jag nog dött efter halva passet...
Så djävla roligt, och jag kan inte rå för att jag verkligen gillar att slåss :-) (får man erkänna det)
Sen kom tredje passet (och det önskar jag att jag hade hoppat over så att jag istället hade kunnat köra tauff roots senare). Wörk out hette det och föll mig inte i smaken trots visa likheter med det jag gillar trots att manga övningar var de samma... Jag kan inte sätta fingret på vad eller varför men jag tröttnade fort, och tappade gnistan lite... Kan ju ha varit att det tredje passet och précis innan lunch, kan också ha varit att jag kände av knäet och vaden bitvis under hela passet och att min axel inte alls ville vara med.
Som helhet känner jag mig så nöjd och glad att jag tog mig dit trots en fruktansvärd ångest som har böjlat under hela veckan, och i morse var galet stor. Så pass att jag under bussresan dit tappade tid och rum vid några tillfällen... Men jag tog mig dit och inget hemskt hände... Se där hur bra det kan gå...
Så nu lite kaffe och smaka på den mörka chokladen ur goodiebagen... Innan det blir soyapasta till middag...
Jo det var jobbigt och jag trivdes inte hela tiden, Jag har så svårt för att träffa så mycket nya människor.
Det hanger nog ihop med att jag har svårt att komma ihåg bade namn och ansikten. Så även om jag träffat tränat kramat och hälsat på människor kommer jag sällan ihåg vem som är vem eller om det ens är den jag just träffade kramade brottades med...
Men jag valde bra träningsformer: Första var dubbelt så kul med pt fia. utomhus och första övningen var att kramas och försöka ta sig ur det greppet. sen fortsatte det på det spåret altså väldigt likt nmt=hemtamt och tryggt.
Andra passet boxning, och förutom att bli lite starstruck précis i början ( och alla kan ju förstå att det inte tillhör vanligheter, eftersom jag inte mins heller kändisars namn eller utseenden). Men nu blev jag det faktiskt... Åsa Sandell!!! Shit pommesfritt...
Så satte då det boxpasset igång och djävlar!!! Men tack finaste Eva-Karin Systra mi för bra teknikutlärning. Annars hade jag nog dött efter halva passet...
Så djävla roligt, och jag kan inte rå för att jag verkligen gillar att slåss :-) (får man erkänna det)
Sen kom tredje passet (och det önskar jag att jag hade hoppat over så att jag istället hade kunnat köra tauff roots senare). Wörk out hette det och föll mig inte i smaken trots visa likheter med det jag gillar trots att manga övningar var de samma... Jag kan inte sätta fingret på vad eller varför men jag tröttnade fort, och tappade gnistan lite... Kan ju ha varit att det tredje passet och précis innan lunch, kan också ha varit att jag kände av knäet och vaden bitvis under hela passet och att min axel inte alls ville vara med.
Som helhet känner jag mig så nöjd och glad att jag tog mig dit trots en fruktansvärd ångest som har böjlat under hela veckan, och i morse var galet stor. Så pass att jag under bussresan dit tappade tid och rum vid några tillfällen... Men jag tog mig dit och inget hemskt hände... Se där hur bra det kan gå...
Så nu lite kaffe och smaka på den mörka chokladen ur goodiebagen... Innan det blir soyapasta till middag...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar