nerver

Har spenderat gårkvällen och nu på morgonen med att försöka distrahera mig :-9
Nu går inte det längre för nu har jag packat och ska aldeles snart börja roar mig mot starten...

Försöker ihärdigt påminna mig om att jag ju sprang 5 km I torsdags och det gick bra.
Idag kommer det vara lite mindre tråkigt för det är teräng. Så hjärnan måste sysselsätta sig med lite annat.

Jag är så fashinerad över att jag får så här starka reaktioner, det är så jobbigt men det är också så djävla skönt.
Att mina kännslor sitter där de ska och faktiskt tar plats... Att jag tillåter dem att ta plats.
Jag har kommit så satans långt vad gäller det...

Bara ett par känslolägen som är på efterkälken... Men annars så är mina känslor précis där de ska vara...

Så nu iväg och som min löpar/träningskompis sager: vi ska bara iväg och springa lite I skogen...

Spring cross here goes...