Ja bloggen kallas ju faktiskt kortmakeri OCH känslor. Så idag blir det känslor.
Positiva och glada känslor.
Har haft en så enormt bra vecka på jobbet, med en fredag som bara slår det mesta.
Men det är egentligen inte det viktigaste med veckan, utan att jag trots riktigt jobbiga och konstiga nyheter som drog igång reaktioner som inte alls är bra.
Så kunde jag både tillåta förtvivlan och rädsla på gränsen till skräck att få rum, samtidigt som jag också blev påmind om ett faktum som inte på något sätt gör situationen bättre utan tvärtom sämre på många sätt. Då kunde jag även tillåta att det tvivlet och den ilskan som då tog form få plats och rumstrera om lite.
Så efter ett par dagar av kaos med alla sorters olika och obehagliga känslor finns det ändå utrymme för äkta och oförstlld glädje.
För tacksamhet och tillit.
Jag är så djävla nöjd och glad så tillfreds med att det hårda arbete jag laggt ner på att komma dit jag är har gett utdelning tillslut. Nu kan jag vara lugn i att den här gången fungerade det faktiskt på riktigt på djupet.
Efter så många år av kamp för att bli av med mina ständiga följeslagare så har jag äntligen lyckats få dem att tystna och förlora alla sin makt.
För trots att den här veckan på så många sätt påmint om min barndom och fått mig att känns så många av de känslor som jag genomlevde då har jag inte fallit, jag har tagit den hjälp och det stöd jag har behövt jag har gett mig själv det som jag varit i behov av och jag har lyckats.
Jag har till och med kommit till en insikt som jag haft ett tag men som den här veckan blev tydlig på fler än ett sätt och vid fler än ett tilfälle, en insikt som på vissa sätt alltid kommer att vara smärtsam men som inte behöver styra eller hindra mitt liv.
I helgen nu ska jag jobba med uppsatsen, jag har en förhoppning att jag ska hinna göra alla de ändringar som jag tycker är nödvändiga och som jag tycker att examinatorn ber om. Jag ska också hinna med att träna och storhandla.
Sen ser jag fram emot en vecka fylld av nya utmaningar.
För kanske första gången så kan jag känna att jag på riktigt är hel och den jag ska vara, där jag ska vara och känna mig fullständigt tacksam, tillfreds, nöjd och stolt över det.
Positiva och glada känslor.
Har haft en så enormt bra vecka på jobbet, med en fredag som bara slår det mesta.
Men det är egentligen inte det viktigaste med veckan, utan att jag trots riktigt jobbiga och konstiga nyheter som drog igång reaktioner som inte alls är bra.
Så kunde jag både tillåta förtvivlan och rädsla på gränsen till skräck att få rum, samtidigt som jag också blev påmind om ett faktum som inte på något sätt gör situationen bättre utan tvärtom sämre på många sätt. Då kunde jag även tillåta att det tvivlet och den ilskan som då tog form få plats och rumstrera om lite.
Så efter ett par dagar av kaos med alla sorters olika och obehagliga känslor finns det ändå utrymme för äkta och oförstlld glädje.
För tacksamhet och tillit.
Jag är så djävla nöjd och glad så tillfreds med att det hårda arbete jag laggt ner på att komma dit jag är har gett utdelning tillslut. Nu kan jag vara lugn i att den här gången fungerade det faktiskt på riktigt på djupet.
Efter så många år av kamp för att bli av med mina ständiga följeslagare så har jag äntligen lyckats få dem att tystna och förlora alla sin makt.
För trots att den här veckan på så många sätt påmint om min barndom och fått mig att känns så många av de känslor som jag genomlevde då har jag inte fallit, jag har tagit den hjälp och det stöd jag har behövt jag har gett mig själv det som jag varit i behov av och jag har lyckats.
Jag har till och med kommit till en insikt som jag haft ett tag men som den här veckan blev tydlig på fler än ett sätt och vid fler än ett tilfälle, en insikt som på vissa sätt alltid kommer att vara smärtsam men som inte behöver styra eller hindra mitt liv.
I helgen nu ska jag jobba med uppsatsen, jag har en förhoppning att jag ska hinna göra alla de ändringar som jag tycker är nödvändiga och som jag tycker att examinatorn ber om. Jag ska också hinna med att träna och storhandla.
Sen ser jag fram emot en vecka fylld av nya utmaningar.
För kanske första gången så kan jag känna att jag på riktigt är hel och den jag ska vara, där jag ska vara och känna mig fullständigt tacksam, tillfreds, nöjd och stolt över det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar